Big L Rest in Power


I dag är det Big L:s dödsdag. Lamont Coleman var en sann mikrofongud som knockade världen med rader som ”I’m ahead of my time, my parents haven’t even met yet” innan han rycktes bort från vår värld 1999. En av kungarna av den punchlinebaserade rapstil som knappt existerar nuförtiden, där målet var att få varje rad så fyndig som möjligt, gärna med lite flerstaviga rim som topping. Nedan en av hans riktiga högtidsstunder, det diaboliska mästerverket ”Devils son”. En av de absolut hårdaste raplåtar som någonsin gjorts. En brittisk DJ och producent (ena halvan av P Brothers, om ni undrar) beskrev känslan av att höra den låten första gången som ”Wham, bam, zoom, let’s all go to the moon”. Kunde inte ha sagt det bättre själv.

Big L gjorde sin skivdebut på ett av mina absoluta favoritalbum alla kategorier, Showbiz & AG:s ”Runaway Slave”. Precis som Nas första vers på skiva är den här helt vansinnig, med en arsenal av ihopsparade topprader. En favorit är ”L is the rebel type, rough as a metal pipe, fuck a Benz, ‘cause I can pull skins on a pedal bike”. ”Pull skins” är alltså att plocka tjejer, för den som inte kan sin nittiotalsslang. Big L behöver ingen merca, han klarar sig med en hoj. Och skills, så klart.

Annonser
Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: