Fem videos – Januari 2012


Okej, dags att blogga igen. Det är ett nytt år och jag har varit en slacker som Marty McFly. Men nu är det 2012 och det är nya tag som gäller. Jag hade tänkt skriva en lång sammanfattning av det gångna musikåret, men det har många andra gjort. Ett par länktips kommer sist i den här posten, om man vill gå igenom 2011 lite och se om man missat något.
Istället tänkte jag slänga upp fem videos från 2011/12, som är aktuella på något sätt. Vi börjar med Lilla Sällskapet, vars nyårsfestvideo till ”Om vingarna bär” precis släppts. Och jäklar – jag minns att jag hörde den här låten när de spelade på Frukt och Grönt och reagerade på den. Men nu när jag hört den igen kan jag nog säga att det är en av de bästa svenska poplåtarna jag hört på länge. Sjukt hittig och storslagen refräng och dessutom en grym och modern produktion – annars brukar ju mycket svensk pop plågas av en trist indieljudbild, gitarrer och maracas utanför Emmaboda-tältet liksom. ”Om vingarna bär” blir förhoppningsvis en fet radiohit, om det finns någon rättvisa i världen. Och videon, med en del bekanta ansikten, är feelgood deluxe.

En grej som var så nice med att se Wiz Khalifa på Way Out West i somras, förutom att spelningen var oväntat bra, var just att man fick se en AKTUELL rapartist live. Som europé är man ju inte bortskämd med att få se rappare när de är unga, hungriga och precis slagit igenom, med peppade kids längst fram. Rapkonsert i Sverige brukar snarare vara en MF Doom med massiv bukfetma, 7-10 år efter att han peakat artistiskt (även om man så klart glatt rappar med i Rhinestone Cowboy ändå). Jag gick smått och hoppades naivt på att ASAP Rocky skulle komma till Way Out West, och se, jag har blivit bönhörd. Även om man inte ska sälja smöret förrän en rappare faktiskt står på scenen, är det ändå läge att fira och veva ”Peso” ett varv till. ASAP är ingen spektakulär rappare, men han är grym både på refränger och på att välja beats, vilket alltid är viktigare (för bevis, se Nas samlade produktion från de senaste femton åren). ASAP Rockys mixtape/album ”LiveLoveASAP” var 2011s kanske mest solida rapsläpp, och nu har du ett halvår på dig att lära dig varenda textrad utantill tills du (förhoppningvis) får se That Pretty Motherfucker där på scenen. Bli hype, människa.

Från ny New York-rapp till klassisk New York-rapp. Om ASAP Rocky är för modernt för dig, eller om du som jag gillar både snorungsrapp över Imogen Heap-samplingar och det som brukar kallas That Real Schitt, bör du kolla in Action Bronson. En rödskäggig Queens-rappare med albanskt ursprung, som jobbat som kock och pepprar sina rapps med matreferenser? Du vet att det blir fräschare än musslor fångade i maj, för att tala med mannens egna ord. Det är svårt att höra Bronson utan att tänka på röstlikheten med allas vår Ghostface, men Action Bronson har ändå en grym egen stil, långt ifrån tråkig ny ryggsäcksrap. Om du gillart, kolla upp mannens två 2011-släpp ”Dr Lecter” och ”Well-Done”, båda totalt solida. Finns tyvärr inte på Spotify, så det är Itunes eller nätet som gäller.

Dags för kidsen att steppa in igen, i det här fallet projektet med det svårgooglade namnet The Internet. Om något förenade alla som har det minsta intresse för musik under 2011, så var det kärleken till Frank Ocean (som släpper album i år!). Nu är det dags för en av de medlemmar i crewet Odd Future som man inte hittills hört så mycket ifrån, Syd the Kid, att steppa upp. ”Cocaine” låter sjukt mycket som en gammal N*E*R*D-låt, vilket det så klart inte är något fel på, men sången är kanske lite väl utslätad för min smak. Tyler the Creators rappröst börjar också kännas rätt enahanda. Men soundet är ändå lovande, så vi hoppas på större och bättre saker från The Internet i framtiden. Och videon, signerad Matt Alonzo (som tidigare hade toppklassbloggen Houston So Real) är definitivt värd att se.

En sista giv från för mig tidigare okända Flatbush Zombies, med 2012s hittills bästa låttitel ”Thug Waffle”. Smaka på orden, ”Thug Waffle”. Fantastiskt. Det var ett tag sedan man såg rappare med guldhuggtänder och Mad Max-stil, men det är fan dags igen. Två rätt unika rappare, oklart om de kommer att hålla i längden, men vafan, vi ser framtiden an.

Vill du istället blicka bakåt, kanske för att se om du missat 2011 års bästa låt utan att ens veta om det, kommer ett par länktips:
Musikguiden i P3 – De 100 bästa låtarna 2011 – Musikguiden i P3 listar 2011 års bästa låtar. Uppsala!
Cocaine Blunts – Best Rap, 2011 – Eminenta rapjournalisten Andrew Noz går igenom 2011.
Tropical Bass – Top of the Trops 2011 – Tropical Bass – en röra av all dansmusik från hela världen, typ. Kan inte uttala mig om relevansen i listan men vill du hitta något att dansa till som är garanterat hippt, kolla in.
Spotify – Nyårsfest 2011 – Till sist, en playlist med bara 2011-låtar. Tack till B-O, Dynamiten, Ludvig, med flera.

Taggad , , , ,

Dan före dopparedan – God Jul!


Det är den tiden på året igen – den där tiden då man utan skam får kolla på ”The Wrap Rap”, hämtad från Turtles-julspecialen ”We wish you a turtle christmas”. Det här är från tiden då alla rappade (till och med Mario och Luigi – UH!) men någonting gör ändå ”Wrap Rap” lite bättre än din genomsnittliga tv-rap från nittiotalet. Att låta Turtlarnas trefingrade händer göra hiphophälsningar med varandra får stilpoäng för kreativitet. För mer modern julrapp, eller julghettotech kanske, finns ju alltid Marcus Prices nysläppta Doppa som fan.

Rapvideomorgon

Ibland måste man bara ta en morgon när man kollar rapvideos. Och konstatera att även om 2011 varit ett grymt rapår, kan man ibland sakna tiden då videobudgeten var obegränsad och det var visuell galenskap som gällde. Busta Rhymes jagad av en elefant? Dre som voodoopåve och B-Real som en gyllene djävul? Ja tack.

Taggad ,

Säg det med toner och lallande, och inte med ord


Musik har fortfarande kvar kraften att göra folk förbannade. Det visade Questlove och the Roots häromdagen, när de spelade låten här ovan i Late Night with Jimmy Fallon. Som ”walk-on-låt” till värdekonservativa presidentkandidaten Michele Bachmann, alltså. Ganska plumpt, osubtilt och sexistiskt – men ändå med en hint av rolighet, med tanke på hur ett USA lett av en Bachmann-administration skulle kunna bli. Ett par citat från henne:

Fel eller rätt? Skiten verkar i alla fall ha träffat fläkten rätt ordentligt för Jimmy Fallons show, sedan nyheten spred sig. Låt oss gissa på att Questloves låtväljarprivilegier kommer att hägnas in lite framöver.

Taggad

Okej, den absolut sämsta scenen någonsin


Jag har tidigare utnämnt en scen från Matrix:Reloaded till den sämsta filmscenen någonsin. Men vid närmare eftertanke – den här scenen från Star Wars Episode II: Clone Wars, eller i alla fall det här replikskiftet, toppar allt. Mer pinsamt kan det inte bli. Hayden Christensen är träigare än en hackspetts middag, men till hans försvar har han filmhistoriens sämsta dialog någonsin att jobba med. Respekt till Natalie P som lyckas hålla masken. Beskrivningen av den här scenen på youtube är faktiskt helt perfekt: ”Anakin tells Padme about the stupidest thing in the galaxy in the stupidest way conceivable.” Star Wars-trilogin borde, precis som Matrix 1, aldrig ha fått några uppföljare. Vem vet, en dag kanske George Lucas kommer att be om ursäkt för allt han gjort mot sina fans. Så här:

Taggad

Never stop digging


Hur kan man inte älska skivaffärsscenerna i ”Clockwork Orange”? Framtidsskildringar blir alltid sjukt daterade fort – mer sextio/sjuttiotalsstuk på inredningen kan det knappast bli. Men å andra sidan kanske scenen visar att det bara är nostalgiker som hänger i skivaffärer i den nya, moderna streamande-från-molnet-världen. Vi ses i skivaffären då. Och i molnet. Jag vill både äta kakan och lyssna på den.

Taggad

Please don’t take my internet


Deppig men pedagogisk beskrivning om vad den nya amerikanska lagen ”Protect IP” kan leda till om den blir igenomröstad. I värsta fall, hoppas jag. Visselblåsaren i svensk media är Kjell Häglund. Glöm heller inte att det var amerikansk nöjesindustri som fick Sveriges regering att på allvar försöka stoppa Pirate Bay. Man önskar att det vore en foliehattkonspiration…

Hade missat den här


Det är välkänt att Jimmy Fallon har en av de mest on point Neil Young-imitationerna någonsin, men den här hade jag faktiskt inte sett. Sjukt exakt och korrekt. Jag trodde aldrig att jag (nästan) skulle få höra en ung Neil Young sjunga ”Hop up out the bed and turn my swag on, pay no attention to them haters”. Jag vet att Willow Smith hör honom. Jimmy Fallon har även Neil Young-covrat signaturen till den där klassiska serien som Willows farsa var med i, finns här om man nu missat den.
(Fun Fact: Whip My Hair-originalet har 65 MILJONER views på youtube. Damn.)

Taggad

Project PatAAA!


Ibland upptäcker man att en grym hyfsat nutida raplåt har en grym video, fan vad glad man blir. Det finns ju inga garantier nuförtiden, när det släpps typ tre major label-rapalbum om året och alla videos är gjorda av en polare med en digitalkamera. Då gäller det att polaren har koll, vilket verkar ha varit fallet här. Jag har varit på något av en Project Pat-tripp på sistone, det går inte att förneka att mannen har en av de bästa raprösterna någonsin. Ge honom ett beat med en soulsampling och det kan helt enkelt inte misslyckas. Se nedan för mer bevis på det.

Taggad

The realest


Hittade en Bill Hicks-DVD med tre uppträdanden för en tia i fredags. Gissa om det var värt pengarna.

Taggad
Follow

Get every new post delivered to your Inbox.